Om personligheter 4: Tänkande & kännande

Då var det dags för den fjärde och näst sista delen i min serie om personligheter. Förra gången skrev jag om vad bokstäverna N (iNtuitive) samt S (Sensing) innebär. En kort sammanfattning av de är att de förklarar på vilket sätt vi hanterar och sorterar den information som vi får genom världen och livet. I detta inlägg ska vi istället gå in på vad bokstäverna T (Thinking) och F (Feeling) innebär. Dessa har koppling till N och S då de förklarar på vilka sätt vi tar beslut. Alltså först tar vi del av information och sedan tar vi utifrån denna information, och hur vi processar den, ett beslut. Men dessa beslut kan vi ta på olika sätt. Jag ska förklara hur och varför.

T-F

Vissa brukar lite slarvig mena att de som tar beslut genom tänkande är mer intelligenta eller att de som går på känslor har mer hjärta. Detta är inte alls sant. Oavsett vilken bokstav du har så använder du dig också av den andra bokstavens strukturer. Vad T och F försöker förklara för oss är vad vi helst föredrar. Man kan säga att de som tenderar att vara mer tänkande styr sitt hjärta med sin hjärta och att de kännande styr sin hjärna med sitt hjärta.

Tänkande
De som är tänkande vill ställa sig lite utanför en situation för att kunna överblicka den objektivt. De försöker inte involvera sina känslor i detta steg utan vill få ett så objektivt perspektiv som möjligt. Man försöker fokusera på själva uppgiften som är framför en och vad som kan komma att bli slutprodukten av ens beslut. Detta gör att de tänkande är effektiva beslutsfattare. Dessa personer uppskattar rättvisa och logik, vilket gör att de gärna vill att alla ska bli behandla på exakt samma sätt.

Kännande
De kännande baserar sina beslut mycket på sina värderingar och försöker finna en balans mellan dessa. De vill gärna hitta gemensam grund mellan olika människor och ser personer som unika. Man tycker inte att alla ska behandlas exakt lika utan eftersom alla är sin unika personlighet bör bemötandet anpassas efter denna personlighet. I beslut så involverar man sina egna känslor och använder sin empati för att försöka läsa av hur andra upplever ens eget beslut. Framför att fokusera på själva uppgiften fokuserar man hellre på relationer och att alla ska må bra. De kännande upplevs ofta som empatiska och trevliga personer att vara omkring. Dock kan det ibland bli svårt för dem att ta beslut eftersom de vill ta in alla personers mottagande av beslutet i beaktning.

När dessa möts
Den tänkande och den kännande kan ha svårt att mötas. De tänkande uppskattar ärlighet och att föra fram saker som de är, något som kan göra att de upplevs som lite okänsliga ibland. Däremot behöver man inte gå och grubbla över vad de egentligen menade. De kännande är istället väldigt måna om hur det de säger tas emot av den andra personen och anpassar sig därför mycket. Något som de tänkande kan uppleva som att man går som katten kring het gröt och inte säger som det är. De kännande kan också ha problem med att säga saker som kan upplevas som obekväma och jobbiga.

ThinkersGoodBadGood

När de tänkande möter kännande personer kan de ha smörgåsmetoden i bakhuvudet, nämligen att linda i det man ska säga så att det inte upplevs så hårt. De kännande kan i sin tur försöka att inte gå för långa vägar med sina ord innan de kommer till själva poängen då de talar med en tänkande person.

Hur är det med er? Är ni en tänkande eller en kännande person? Själv är jag en kännande person som har svårt att fatta beslut utan att fundera på hur det påverkar andra. Vilket ibland gör mig helt tokig eftersom det kan ta en evighet, men samtidigt uppskattar jag att jag har en god förmåga att relatera till mina egna och andras känslor.

Vill du läsa än mer om detta kan du kika in på denna sida.

Om Personligheter 1: Myer Briggs

Ibland händer det att jag refererar till något som kallas Myer Briggs i bloggen. Detta är en personlighetsindikator som kan berätta en del om hur och varför vi agerar och fungerar som vi gör. Eftersom jag nämner detta titt som tätt och finner det väldigt intressant tänkte göra en följetong om Myer Briggs. I det här första inlägget ska jag berätta vad Myer Briggs är och vad det bygger på.mb1

Först lite historia som är saxat från wikipedia:

Myers-Briggs Type Indicator (MBTI) är ett av världens mest använda personlighetstest. Testet framställdes under 1900-talet av amatörpsykologerna Isabell Myers och hennes mor, Katherine C Briggs. Det bygger på den schweiziske psykiatern Carl Gustav Jungs teorier om psykologiska typer. Det är ett av världens mest använda personlighetstest och har över 50 års forskning bakom sig.

Enligt Myer Briggs personlighetsindikator finns det 16 personlighetstyper. Man delas in i den som passar en bäst genom att svara på frågor i ett test som berör hur en får energi, hur en tar emot information, om en föredrar att gå på känsla eller tanke samt hur vi organiserar världen vi lever i i vårt huvud. Dessa delas in i fyra olika skalor och är följande;

– Introvert (I) respektive Extrovert (E)
– Sensing (S) respektive iNtuition (N)
– Feeling (F) respektive Thinking (T)
– Judging (J) respektive Percieving (P)CognitiveFunctions

I slutet av ett Myer Briggs personlighetstest får en som resultat en bokstavskombination på fyra bokstäver. Detta är ens personlighetstyp. För att ge er ett exempel så är de bokstäver jag ständigt får på test dessa; INFJ.

  • I står för att jag är introvert och får energi genom att vara ensam.
  • N står för att jag processer information genom att jag fokuserar på sammanhang och helhet framför detaljer
  • F innebär att jag är en person som går på känslan jag har inför ett beslut framför logiskt tänkande.
  • J innebär att jag har en fallenhet för att avsluta saker istället för att hålla saker öppna.

Vad som är viktigt att poängtera är att dessa är just skalor och att personligheten  inte är som huggen i sten. Jag kan vara extrovert i vissa situationer och även bete mig utifrån tankar istället för känslan ibland. Dessa skalor säger bara hur vi oftast beter oss. Vilken av de båda sidorna som är dominant. Som person kan en också vara ambivalent och vara någonstans i mitten.

Dessa test är användbara på olika områden. Kanske det vanligaste är för personlig utveckling och för att lära känna vem en är. Jag tycker också det är ett fint sätt att få läsa positiva saker om att vara Introvert eftersom det inte finns någon värdering i att Extrovert eller Introvert skulle vara bättre än det andra. Det för bara fram de styrkor som båda har och hur en kan använda sin personlighetstyp på bästa sätt. Testet kan även användas i grupper som på arbetsplatser för att förstå sig på varandras olika sätt att vara på. Detta kan i sin tur leda till att konflikter och missförstånd undviks samt att man kan dra nytta av varandras styrkor. Jag tänker också att det skulle kunna vara en hjälp för lärare att förstå sig på hur deras elever fungerar och vilka stilar de har. Att en del föredrar ensamarbete, mindre grupper och att skriva medan en del vill ha klassdiskussioner och muntliga redovisningar.

I de kommande inläggen kommer jag gå igenom de olika skalorna. Den som blir först ut är Introvert respektive Extrovert!