Introvert den tysta revolutionen som ljudbok

image

Nu finns Linus Jonkmans bok Introvert äntligen som ljudbok! Under hela juli finns den dessutom till specialpriset 100 kronor, vilket jag tycker är ett riktigt bra pris. Ta och kika in detta här.

Nu är Quiet Revolution igång!

Jaa, nu är Quiet Revolution igång sedan igår och just nu kan jag inte riktigt se ett bättre fredagsnöje. Har bara spanat litegrann på sidan än så länge och det verkar ju vara en guldgruva och fin oas för oss introverta!

In och spana med er med detsamma och jag hoppas ni har en lika solig och fin fredag som jag! <3

Kom igen och lata dig!

I mitt flöde på Facebook dök det härom dagen upp en intressant artikel som uppmuntrade läsarna till att lata sig mer. I vårt tidseffektiva samhälle blir ens reaktion nästan; Ursäkta, vad sa du nu? Skribenten belyser något som jag har funderat kring länge. Jag tror inte att vi människor riktigt funkar i det stressade samhälle vi lever i. Det är ett ständigt flöde från de sociala medierna och genom våra mobiler kan vi alltid vara uppkopplade. Och det tar inte slut där. Eftersom vi har ett konsumtionssamhälle uppmuntras vi hela tiden till att konsumera oss mer lyckliga och se till så att våra trädgårdsmöbler är mer moderna än grannens.

Genom att få begrepp som högkänslig och introvert som förklaring till varför just jag inte klarar av mycket stress och många intryck har varit en befrielse. Men samtidigt tänker jag att det inte är särskilt många alls som mår väl i detta hektiska samhälle. Och som artikeln belyser så är våra hjärnor gjorda för ett par timmars ansträngning för att sedan behöva återhämtning, vila och sedan socialiseras. Den är alltså inte gjord för att titta på tv samtidigt som vi surfar på mobilen. Det är inte meningen att vi ska överbelasta våra stackars huvuden med nya intryck hela tiden. Hjärnan behöver återhämntning precis som våra muskler behöver vila efter att vi tränat.

Jag tror precis som skribenten på att många av oss behöver vila mer och dra ner drastiskt på antal intryck i vår vardag. En utmaning för mig själv är att foksera på en sak åt gången. Jag är expert på att få idéer av olika saker i min omgivning och vill då direkt kolla upp saker på internet.Jag är alltså en sådan som inte kan hålla mig ifrån min mobil när jag sitter framför TV:n. Vilket jag på riktigt tycker är ett problem. Som tur är har jag en partner som inte alls uppskattar detta och som motiverar mig att sluta med det. Han gör helt enkelt så att jag tvingas öva mig på att fokusera på en sak i taget och det är jag väldigt tacksam för (anar dock att jag inte alltid uttrycker det så till honom, haha).

Hur är ni med att lata er? Har ni förmågan att rikta in er på en sak i taget eller är ni som mig och missbrukar mobilens möjligheter? Berätta gärna!

10 saker ni inte visste om mig

image

– Jag kan inte slappna av på ett tåg om jag inte har bokad plats.
– Jag trodde på riktigt att Elton John och John Lennon var samma person under en period av mitt liv.
– Det slutade dock inte där utan jag lyckades även under en bilfärd övertyga min mamma om att de var en och samma person.. Hon är en av få i familjen som är lika oallmänbildad som jag ^^. När vi sedan kom hem fick den allmänbildade delen av familjen se till att vi fick rätsida på det hela.
– Jag har åkt åt fel håll i en rondell en gång, med flit.
– Jag hatar pannkakor men tycker vegetarisk ärtsoppa är finfint
– Jag älskar när folk kommer ihåg saker jag har sagt som jag inte förväntat mig att de lagt på minnet. Likadant när människor vet vad jag heter fastän vi inte känner varandra så väl.
– Jag gillar att sminka mig med mascara, men jag glömmer den ofta när jag reser och då brukar jag köra helt utan.
– Har länge känt mig som en social bluff som inte kan de rätta koderna för att passa in, men försöker ställa om de tankarna och inse att de flesta känner sig som en bluff ibland.
– Ogillar skarpt måsten och är en utmärkt prokrastinerare.
– Är mellanbarn och ett ganska klassiskt sådant som vill att alla ska vara sams och må bra.

En fridfull jul

image

Hoppas ni alla får en lugn och skön jul där ni kan ladda era batterier med både ensamtid och tillsammanstid! Jag vill också tacka för att ni är sådana fina läsare som uppmuntrar och inspirerar mig<3

Värme och kärlek,
Helena

Känslornas vecka

Denna veckan är ganska fullspäckad, men med få plats/tidsberoende måsten. Jag kan helt enkelt styra min tid ganska mycket själv och det gillar jag. Det största som sker denna vecka är att en av mina vänner gifter sig på lördag, varav jag och en annan vän ska agera bröllopsfestvärdar. Det ska bli roligt men jag är minsann lite nervös. Sedan ett par år har jag inga stora problem med att stå framför publik, med förutsättningen att jag är fullt förberedd. På en bröllopsfest finns det inte riktigt möjlighet att förbereda sig på ett sådant sätt utan en får snarare fokusera på ramar och sedan improvisera (uuuh, har ett knepigt förhållande till detta, haha). Men jag är som sagt värd tillsammans med en av mina närmaste vänner så det kommer säkert bli bra. Viktigaste är att brudparet känner sig nöjda!

Igår började även min distanskurs på riktigt, jag känner mig pepp! Jag har länge varit intresserad av genus men känt att jag saknat bredare teoretiska kunskaper att vila på i diskussioner och liknande. Egentligen är jag på tok för blyg för att våga möta press och motstånd i dessa frågor, men tänker att det åtminstone är lite enklare om jag känner mig trygg med ämnet och vart jag själv står. Mitt mål för denna vecka är att börja kika på föreläsningarna och bekanta mig med litteraturen.

En annan rolig sak som gör mig glad är att det idag damp ner två böcker som berör ämnet blygsel. De har rest från två helt olika delar av världen och nu landat här hos mig. Jag ser fram emot att få börja läsa och lära mig ännu mer. För stunden håller jag på och läser Emily Whites bok ”Lonely”, vilken jag verkligen kan rekommendera. Både för den som själv upplever/upplevt ensamhet och den som bara är intresserad av att lära sig mer om detta stigmatiserade ämne. Jag lovar att ni kommer se annorlunda på ensamhet efter ni läst boken. Än har jag 100 sidor kvar men jag har definitivt fått många nya perspektiv. Boken finns på adlibris, för 109 kronor.

Mitt viktigaste göromål denna vecka är att gå och rösta. Det är ett viktigt val i år och jag har känt mig väldigt involverad känslomässigt sedan flera veckor. Min uppmaning är att vi alla försöker ta oss till valurnorna denna vecka!

Önskar er alla en fortsatt fin tisdag<3

Uppe med tuppen

Idag har jag stigit upp vid fem och jag kan inte minnas när jag steg upp så tidigt senast. Jag sitter just nu på bussen som ska ta mig till mitt eventuella sommarjobb. Det dagas introduktion nämligen och idag går jag 7-9.30. Mornar har aldrig varit min grej men att bara jobba två och en halv timme gör det hela betydligt enklare. Dessutom ska jag hänga med två av mina närmaste vänner ikväll, inte dumt alls!

Tillbaka till jobbet. Hur hanterar ni småprat och fikaraster när ni är nya på jobbet? Jag är sällan nervös för själva arbetet jag ska göra men däremot fikarasterna… Jag har aldrig uppskattat småprat och förstår inte riktigt vad det är man ska prata om. Mycket känns så meningslöst. Men samtidigt känner jag mig tråkig som mest sitter tyst, eller jag tror att andra tycker att jag är det. Jag föredrar att sitta en och en. Då kan jag ju ställa frågor om saker jag är intresserad av och vill veta mer kring den andre. Fast ibland är jag för blyg för det och vågar inte ställa mina frågor. Klurigt sånt här.

Frågor är förresten något som gör mig nervös när det kommer till jobbsammanhang. Jag menar detta med att man ska vara så himla frågvis angående jobbet. Det visar enligt normen att man är nyfiken och intresserad. Men jag som är känslig för mycket intryck kan många gånger uppleva att det bara blir blankt i huvudet. Känner ni igen er? Hur hanterar ni detta? Jag har ingen direkt strategi mer än att jag försöker förbereda frågor innan jag åker dit för att på så sätt ha några i bakhuvudet. För det handlar inte om att jag inte har ett intresse eller vill lära mig utan att man som introvert lär sig på ett annat sätt. Skulle jag få möjlighet att sitta själv lite nu och då skulle jag förmodligen ha väldigt välgenomtänkta frågor att ställa. Men på grund av att den möjligheten sällan finns så blir jag ofta blank i huvudet och stressar upp mig.

Nu ska jag fundera vidare på lite frågor och sen ska jag bara slappna av lite här på bussen. Hoppas att ni alla får en trevlig helg!

Om att leda

Igår kväll träffade jag min fina studiecirkel igen. Alla var på plats och jag är så glad för var och en av dem. De är kloka, roliga, omtänksamma och intressanta. Som jag skrev på twitter igår så får jag det bekräftat igen att blyga personer är riktigt pärlor. De får mig också att inse att jag sysslar med precis rätt sak – det är detta jag vill fortsätta med i framtiden. Peppa och lyfta de tystlåtna, introverta och försiktiga. För det är en sådan fin grupp att jobba med.

20140317_202551_resized

Jag lämnade ett litet meddelande i salen vi brukar vara i efter att träffen var slut så att fler förstår att blyg = fint <3

Att vara ledare för en fysisk grupp är något helt nytt för mig. Det är helt annat än mina internetgrupper. Jag gillar verkligen den direkta kontakten och det samspel som skapas, något som var svårare över internet. Men en sak som hänger med mig, precis som det gjorde när jag hade gruppchatten, är att jag alltid är orolig för att jag inte ser alla. Jag vet att det är extra viktigt när man som blyg befinner sig i ett gruppsammanhang att man blir bemött väl och får delta på sina villkor. Och fastän jag är medveten om detta är jag osäker på att jag lyckas. Kanske är jag extra självkritiskt i detta för att jag vet precis hur jobbigt det kan bli när man inte blir inkluderad och får vara som man är som blyg. Det sista jag vill är ju att de ska känna sig tvingade att prata eller liknande. Men jag tänker också att jag ska försöka se det som en utvecklingsmöjlighet för mig att växa som en god ledare och inte vara för tanke-negativ. För jag försöker verkligen visa mina deltagare att jag uppskattar att just de är där. Och mitt kritiskta förhållningssätt gör ju faktiskt att jag försöker bättra mig för varje gång och lär av mina misstag. Det känns väldigt skönt att jag om två helger ska på ledarskapsutbildning genom Sensus. Då tror jag att jag kan få fler verktyg att ta till.

Men tänk egentligen, inser jag precis nu, vilken möjlighet detta är. Att jag får pröva på mina drömmar i praktiken och utvecklas tillsammans med mina deltagare. Just nu känns det som att jag vill fortsätta göra precis detta i många, många år framöver. Heja oss blygisar!

Saker ni inte visste om mig

OLYMPUS DIGITAL CAMERANär jag är ute och går får jag ofta ett stort behov av att känna på saker. Det kan vara trädstammar, snö på räcken, tegelfasader och vatten. Det har nog alltid varit så och jag tycker det är lugnande på något vis att känna strukturer.

Jag kan äta vissa rätter hur många gånger som helst utan att tröttna. Som exempelvis pasta och tomatsås som jag började lagade under mellanstadiet och som sedan dess har varit en frekvent återkommande favoriträtt.

När jag i relationer kommer till steget att en kan skämta, jäklas och retas med varandra så anser jag ofta att jag funnit en riktig vän. Det är lite som att vi då har kommit över den första lite osäkra fasen. Och eftersom det oftast tar väldigt lång tid för mig att komma till den fasen blir jag alltid så himla glad. Sådana tillfällen kan liksom vara några av årets stora för mig.

Som snartexaminerad (juni 2014) socionom vet jag om att jag inte vill ha något traditionellt socionomyrke. Just nu kan jag tänka mig jobba på golvet istället (som jag egentligen är överkvalificerad för) just för att jag trivs bättre med att träffa klienter/brukare i vardagen. Ett sånt jobb på 75 % vore inte fel som förstajobb.

Denna låt hade jag dille på 2011

Jag älskar typisk trackslistsmusik som man kan dansa till. Detta trots att jag aldrig går ut. Men jag skulle älska om det fanns dansställen utan massa alkohol där en kunde dansa med både vänner och obekantingar bara för dansandets skull och utan att behöva trängas.

färgNär jag växte upp gillade jag inte färger som rosa och lila utan favoriterna var blå och grön. Men sen jag upptäckte att kläder med milda lila och rosa nyanser tillsammans med blått och grönt passar mig (tonar ner min röda hud) har också de blivit favoriter.

20140101_153201Innan jag träffade David såg jag mig som en hundmänniska. Men det har ju ändrats drastiskt sen jag blivit bästa kompis med hans katt, Oliver. Den katten, som är blyg som jag, kommer numera upp till mig varje morgon när jag är där och lägger sig på bröstkorgen och vill mysa. Jag klappar honom och så somnar vi båda om en stund.