Julklappstips!

sjalvkansla-nar-introverta-och-extroverta-mots

Vill tipsa om en jättebra julklapp till både introverta och extroverta. Det är den fantastiska Marita Lynard som har författat boken ”Självkänsla, när introverta och extroverta möts.” Och i denna lilla pärla får läsaren kunskap och redskap för att i verkliga livet kunna ta tillvara på sina egna men också andras styrkor. Jag tycker det är ett fantastiskt initiativ att någon skriver om hur extroverta och introverta kan mötas istället för att enbart påpeka våra motsatser. För visst, vi är alla olika, men det är ju i de olikheterna som vi behöver försöka mötas och det bästa är enligt mig när man kan upptäcka andras styrkor och ta tillvara på dem.

En liten rolig detalj är att jag har träffat Marita (supervarm och mysig person) samt att jag är med på ett hörn i boken!

Här kan du läsa mer om boken och köpa den.

Musiken jag lyssnar på

När jag, som nu, är inne i en period där det händer mycket omkring och inom mig lyssnar jag väldigt intensivt på musik. Jag vill ha låtar som jag känner mycket av när jag lyssnar på dem så att jag på det sättet kan kanalisera ut känslorna. Det blir som en mini-terapi-session och helt seriöst blir allting lite lättare att hantera. Jag tänker mig att många av er känner igen er i denna strategi för att inte bli överväldigade av känslor och vill därför dela med mig av den musik jag just nu använder som terapi-musik<3.

Duvchi – When the winter. Jag föll pladask för Duvchi när jag hörde hans låt ”Turtleduves” och har sedan dess lyssnat frenetiskt på alla hans låtar. Men denna är en av de som går på repeat just nu och jag bara älskar den.

Gina Dirawi – Love. Gillar Gina skarpt sedan hon hängde på Youtube och gjorde sketcher. Tyckte även mycket om båda hennes program på SVT. Låten Love är sådär skönt soft och avslappnande och gör att jag andas lite djupare.

Sabina Ddumba – Effortless. Jag måste väl vara sist på bollen med den här låten för den var ju jättepopulär för ett tag sedan? Älskar i alla fall Sabinas röst och känsla i denna låt. Den gör mig glad.

Ana Diaz – Fyll upp mitt glas. Alltså, Ana Diaz nya album ”Lyssna del 1” är SÅ BRA. Ni bara måste lyssna på det för det är svensk musik på topp. Just denna låt har varit min pepp-låt ett tag för att jag gillar känslan i den och just textraden ”Se mig här är jag” fångar mig alltid på något vis.

Vilka låtar är era terapi-låtar just nu? Dela gärna i kommentarsfältet!

Jag ger er serietips

Nu är det visserligen ingen som bett om serietips, men min åsikt är att en sällan, eller aldrig, kan få för många tips om vettiga serier! Jag har dessutom hittat två nya (för mig) serier den sista tiden som nu är bland mina favoriter. Sedan jag blev mer genusmedveten har jag velat omge mig själv av media och underhållning som har ett klokt tänk, där kvinnliga karaktärer får plats att utvecklas till mer än passiva åskådare och där traditionella könsroller utmanas. Jag tror nämligen att vi behöver matas med ett genusmedvetet tänk hela tiden, som motvikt mot den ström av budskap vi får av samhälle som säger åt oss att vi måste vara på ett visst sätt enbart för att vi är kvinnor eller män. Jag kan vara hur medveten som helst men blir såklart ändå påverkad av vad samhället säger åt mig. Dessutom älskar jag att lära känna komplexa karaktärer som utvecklas på många plan genom serien, inte att deras utveckling, som är fallet i många serier, enbart kretsar kring den där killen de suktar efter.

The Paradise
Denna serie bygger på Emilie Zolas bok Au Bonheur des Dames och kretsar kring varuhuset The Paradise. Året är 1875 när serien börjar och huvudpersonen heter Denise som kommer från landsbygden och lyckas få jobb på det eftertraktade varuhuset. I serien får en lära känna personerna som jobbar på The Paradise och hur kärleks- och vänskapsrelationer utvecklas bland dem. Mycket handlar om vänskapen mellan kvinnorna på den damavdelning Denise arbetar i och det är ett tydligt feministiskt tänk i serien. Även om det är en röd tråd med kärleksintriger så upptas minst lika mycket tid åt karaktärernas drömmar och vilja till utveckling i andra områden. Dessutom är det himla fina miljöer och serien är värd att titta på bara för det<3.
Joanna_Vanderham_2706784b c0076266_534aba1c6b1b3 1305_1_para_90Barnmorskan i East end
Den andra serien är alltså Barnmorskan i East end och detta är verkligen ett guldkorn. En charmig, rolig, underfundig och tänkvärd serie med många olika och intressanta karaktärer. Just nu längtar jag till säsong tre finns att se på SVT!

Handling: ”Våren1957 anländer den nyutexaminerade barnmorskan Jenny Lee till Londons East End för att påbörja sin karriär. Efter att hon kommit över den första chocken över att hennes nya hem, Nonnayus House, är ett kloster snarare än ett privatsjukhus, blir hon snart fullt upptagen med sitt nya jobb. Att bo med nunnor och arbeta i ett område fullt av färgstarka karaktärer – som Conchita Warren med sina 25 graviditeter – är totalt olikt något Jenny varit med om tidigare. Genom henne upplever vi såväl sorgerna som glädjeämnena som följer med att vara barnmorska.” Texten  och bilderna är tagna från SVT:s hemsidabarnmorskanieastend_helgspecial barnmorskanieastend960

Fint barnprogram om blygsel

snickesnackarn-affisch480Härom dagen blev jag glad när jag sökte igenom twitter och hittade ett tips om ett barnprogram som handlar om blyghet, nämligen ”Snickesnackarn”. Det ville jag såklart kolla upp! Det handlar alltså om en man som kallas för Snickesnackarn som är så blyg att han bara vågar prata med sin lampa och korsordsbok hemma i lägenheten. Serien är uppbyggd så att tittarna får följa med honom i hans vardag som ibland blir lite problematisk eftersom han inte pratar med någon. Detta bryts ibland av med barn som berättar hur det är att vara blyg och vilka känslor de har. När jag började kika på programmet var jag dock ganska skeptisk. Jag tänkte att underbudskapet säkert skulle vara det gamla hederliga ”du behöver råda bot på din blygsel”. Men jag blev glatt överraskad.

Snickesnackarn

För detta är ett program som har en väldigt nyanserad syn på blygsel mot det jag är van vid. De förklarar både vad som händer med den som är blyg och vad den är rädd för ska hända. Samtidigt som det presenteras att det kan vara komplicerat att vara den blyga så visar de även på de positiva aspekterna såsom att man blir självständig och duktig på att hitta kreativa lösningar på problem som uppstår. Serien berör också de negativa tankar som många blyga går med om oss själva och förklarar att vi ibland kanske förstorar våra negativa sidor. En fin sak som jag tyckte om var att Snickesnackarn inte verkade skämmas för att vara blyg. Han konstaterade flera gånger ”Nej, men det är jag för blyg för”, men utan att använda det som något negativt. Det var en del av hans personlighet som kunde komplicera saker men han skämdes inte över det. När han benämnde sig som blyg använde hans sig inte av ett förminskade kroppsspråk utan hade rak rygg vilket förtydligade att han helt enkelt konstaterade detta, utan värdering.

Förmodligen kunde de ha förtydligat än mer i de avslutande avsnitten att det är okej att vara blyg. Jag tänker att det är viktigt med extra tydlighet när det kommer till barn och särskilt i det extrovertälskande samhället vi lever i idag. Men egentligen är jag mest bara tacksam för att det finns program som detta som visar på en mer nyanserad bild. Det behöver inte vara så svart och vitt med blygsel utan det finns helt enkelt både positiva och negativa aspekter av det – något de lyckas visa på ett väldigt fint sätt i denna lilla serie. Dessutom är det många gånger ett roligt program! Även om jag är 24 år så brast jag i skratt ett par gånger när Snickesnackarn hamnade i tokiga situationer.

Samtliga 10 avsnitt finns att titta på SVTplay till och med 12 april – så pass på innan det är försent! Klicka på den första bilden för att komma dit.

Återhämtningen fungerar

Idag har jag haft en riktigt fin – ensam – dag. Förutom att äta frukost med kvinnan jag bor inneboende hos så har jag bara umgåtts med mig själv och det har varit himla skönt. Jag har egentligen inte haft en särskilt intensiv vecka men jag känner mig i en sådan balans just nu och då trivs jag än mer med mitt eget sällskap. Detta samtidigt som jag klarar av att finnas för andra i högre grad. Det känns som att jag hittat ett sätt att ta hand om mig själv som gör att jag återfinner mitt riktigt jag (lite klyschigt, jag vet). 20140313_094757_resized

Vättern är ganska fin<3

Jag sover mycket bättre nu och vaknar inte helt utslagen varje morgon. Nu kan jag sova mina vanliga 9 timmar och vara ganska nöjd när jag går upp runt 9 på morgonen. Tidigare kunde jag sova till 11 och inte vara utvilad alls. Efter att inte ha tränat Qi gong sedan i höstas har jag nu kommit igång med det igen och det gör verkligen susen för min stressade själ! Ibland kör jag bara ett kort youtube-klipp på 7 minuter men det gör faktiskt stor skillnad. Jag äter även bra mat, har minskat rejält på sockret och prövar på att fasta 2 dagar i veckan. Tanken var att pröva på fasta för att råda bot på mina eksem som gör livet svårt för mig, men redan nu märker jag att det ger flera andra effekter. Exempelvis slänger jag inte i mig maten längre och jag är inte alls sockersugen på samma sätt som tidigare. Men jag har inte prövat så länge så jag ska nog inte dra för stora växlar av det än. Men känslan är dock att det passar mig. Här kan ni läsa mer om varför det kan vara klokt att fasta för sin egen hälsas skull.

Tänk vad det gör med psyket när vi tar hand om oss själva och vår kropp? Jag blir alltid överväldigad och sen också irriterad på mig själv att jag inte värnar mer om detta när det blir mer stressigt. Men det är som att jag glömmer av hur viktigt det är för mig då. Hoppas kunna hålla detta ett tag framöver och grunda ordentligt så att jag i tuffa perioder framöver i alla fall kan ta med små inslag av allt (för vem hinner inte med ett 7-minuters qigong-pass egentligen?). 20140312_150712_resized

Sen vill jag tipsa er om denna fina bok, Gatukatten Bob. Länge sedan jag läste en bok med sådan värme. Jag älskar verkligen katter och det var så himla fint att få läsa om katten Bob och hans människa James fantastiska vänskap! Tipstips!

Nu ska jag fortsätta ta hand om mig själv och käka god mat, titta på tv och sen poppa popcorn och se Veronica Mars filmen som kom igår – kan inte bli mycket bättre. Hoppas ni också har det fint där ni befinner er<3

Julklappar för den tystlåtna

Jag vill börja detta inlägg med och skriva att konsumtion är inget jag uppmuntrar till rent generellt. Forskning visar att ett av de största miljöproblemen är att vi konsumerar så himla mycket. Många gånger för att släcka ett begär som aldrig tar slut. Med det sagt inser ju jag med att det finns den konsumtion som är vettigare och miljösmartare. Dessutom tänker jag att en gåva kan få ett personligt värde genom en upplevelse, förenkling av vardagen eller att en känner att ens personlighet faktiskt kan vara något fint. Det är framförallt den sista delen som jag genom detta inlägg skulle vilja föra fram genom ett par julklappstips till den blyga, introverta och högkänsliga (som dessutom inte har stor miljöpåverkan).

tyst

En klapp som alltid går hem är ju böcker! Det finns en rad tips på hemsidan i inspirationshörnan på böcker som passar den försiktiga personligheten. Mina två favoriter är Susan Cains Tyst! samt Marti Laney Olsens The introvert advantage. Det är många av oss tysta som bara älskar att krypa upp i soffan, sängen eller fåtöljen med en god bok.

The-perks-of-being-a-wallflower

Vill du hellre ge bort en skönlitterär bok till din tystlåtna vän, pappa eller barn så har jag hört himla mycket gott om The perks of being a wallflower som också finns på svenska. I den är huvudpersonen både blyg och introvert. För ett par år sedan gjordes även en film som är baserad på den boken vilken också fått höga omdömen.

OMSLAG Stjarnenatt.inddHärom dagen fick jag också tips på en intressant bilderbok för barn (står mellan 9-13 år på adlibris hemsida) som berör ämnet att vara blyg och tyst. Den heter Stjärnenatt och är skriven av Jimmy Liao. Jenny Franke, som startat förlaget Mirando Bok och som givit ut Stjärnenatt, skriver såhär om boken:

Första delen av boken berättar om den utsatthet/sårbarhet som hänger ihop med ”tystnad” och blyghet, att inte våga ta plats. Där finns bitvis skrämmande och mörka skildringar. Andra delen består av ett befriande uppror; de två barnen rymmer och kommer till sist fram till ‘en kreativ plats’ (huset där flickans farfar, en målande konstnär, bodde). Både kraften i upproret och budskapet om att kreativitet kan vara en väg till något eget – ‘en egen röst’ (som man ju så lätt tappar bort i klassrummet, i en stor grupp, om man är blyg och tyst) – är absolut hoppingivande. Det är en laddad bilderbok av en författare/illustratör som i många av sina böcker kretsar kring teman som har med tystnad och känslan av utanförskap att göra.

Jag tänker att det som begränsat blyg är viktigt att se att det finns andra som upplever liknande saker. Det gör att en känner sig mindre ensam och det tror jag kan vara helande för många. Jag har inte läst boken själv och vet därför inte helt vilket slutbudskapet är men jag tycker inte det låter som att den har den typiska ”råda bot på blygsel och tystnad”-agendan. Ska nog själv ta och beställa hem denna. Älskar vackert illustrerade barnböcker. Just detta är något som Jennys bokförlag riktar in sig på så håll utkik på Mirando boks hemsida! På Umeå stadsbilioteks hemsidan har det också samlat fler tips på barnböcker som berör detta med att vara försiktig och inåtvänd. Klicka här för att komma dit.

quietpeopleintrovert-badge marie-lousieintrovert-tia-helenEn annan fin uppmuntrande julklapp kan vara att trycka ett peppande citat på en tröja, tygpåse eller varför inte på en duk som du kan rama in. Kanske rent av ordet blygmodig? Tror jag själv ska göra något sådant, i julklapp till mig själv. Tänk bara på att välja ekologiskt tyg eller köpa begagnat på second hand och loppis!blygmodigDen viktigaste klappen är nog dock att själv uppmuntra sina tysta, blyga, introverta och högkänsliga personer. Att se till att berätta att en uppskattar de precis som de är och att en ser deras styrkor med deras sätt. Kanske skriva en låt om detta om du är musikalisk och spela upp den för den tystlåtna? Eller måla en bild/teckning/målning? Varför inte ett handskrivet brev med saker som en ofta går och tänker om de personer en uppskattar men som en ofta glömmer bort att säga. Själv skulle jag bli själaglad för sådana klappar! Utöver detta är det alltid roligt med upplevelser, att ge av sin tid. Kanske bjuda din vän på en middag med inkluderad egentid? Eller gå på museum eller annan kulturupplevelse? Jag gillar särskilt tillsammanstid där man också får tid för tystnad och kan gå på egen hand, som museum är exemplariskt för.

Mitt sista tips blir att bjuda någon tystlåten på en av mina föreläsningar till våren! Jag kommer föreläsa i Jönköping, Växjö och Kalmar och mitt fokus är att uppmuntra den blyga och introverta. Jag kommer även prata lite om högkänslighet men fokus är främst på de två första personlighetsdragen. Tyvärr har jag vare sig datum eller kostnad än. Men de tidigare föreläsningarna inom samma koncept har kostat 250 kronor.

Hoppas ni fått något bra tips på klapp som ni kan använda er av!

Linus Jonkman i Lund!

Linus-Jonkman-4Vill tipsa mina läsare som bor i och närheten av Lund att boka in datumet 4:e Februari 2014. För då kommer Linus Jonkman dit och föreläser tillsammans med VD:n för prisjakt om de fördelar introverta har i arbetslivet. Väl värt ett besök tycker jag. Hade det inte varit så långt hade jag gärna befunnit mig där. Klicka på bilden ovan för att anmäla dig!

Håller just nu på att läsa Jonkmans bok ”Den introverta revolutionen” och den är verkligen intressant! Han skriver på ett träffsäkert, humoristiskt och lättläst sätt. Över jul hoppas jag få än mer tid till den. Så roligt med böcker på svenska om detta ämne. Någon läsare som läst den? Vad tycker ni?

Minnas med musiken

Jag har många starka minnen kopplade till musik. Ofta specifika låtar och till och med textrader ibland. Det är väl på gott och ont att minnen och alla känslor till dem kopplas till låtar (jag tänker på alla tunga minnen som också har ett soundtrack). Men mest fint. Det är som en foto på något förgånget, något som en gång var min nutid.

Dessa två låtar har jag extremt starka minnen till. De har två gemensamma nämnare; sista tiden i Umeå och första tiden med David.

Himlen luktar plast minns jag att jag dansade till i lägenheten tillsammans med internetkompisar. Alltså, vi satte på låten samtidigt och dansade på varsitt håll fast ändå tillsammans. Jag var så glad då. Efter det hade jag länge den låten som ringsignal bara för att den ständigt gjorde mig så glad.

Satan i gatan minns jag att jag lyssnade på samma kväll som jag och David pratade i telefon första gången. Åh, så nervös jag var då! Men sen bara rann det av när vi började prata. Det kändes lätt och jag var glad efteråt. Och inte det minsta trött fastän klockan var närmare 04..

Jag vet att jag frågat i ett tidigare inlägg men nu frågar jag igen, vilka musikminnen har ni?

Den brända jorden

En annan ypperlig bra sak med denna höst förutom den friska luften och alla färger är att det släpps massa ny svensk musik! Detta är Jonathan Johanssons senaste, den brända jorden, tillika min nya repeat-låt. Jonathan Johansson har gjort ett gäng med riktigt bra låtar så kolla gärna in honom på spotify. Några av mina favoriter är Stockholm, En hand i himlen, Aldrig ensam och Redan glömda.