Videoinspelade samtal

dv camcorderDagen har faktiskt gått åt ett bättre håll än den började. Jag tog mig en riktig god och lång frukost, släppte ur mig alla tårar och lät alla de jobbiga tankarna komma för att ventilera dem. Det behövdes, allt det.

Men vidare till rubriken. För idag har vi spelat in terapisamtal i skolan! Jag läser till socionom och för tillfället har vi en samtalskurs där det ingår att vi ska rollspela framför en videokamera. Vi gjorde samma grej i Umeå när jag studerade där så jag hade lite i bagaget. Men ändå – jag har varit himla nervös inför detta. Avskyr att se mig själv på film och har inte särskilt hög tilltro till mig själv som samtalsterapeut.

Men här kommer det sjuka. Det gick bra?! Haha. Jag tror banne mig jag har lärt mig något under mina studier för jag kunde liksom plocka fram olika kunskaper som jag använde mig av. Hjälpte mig himla mycket att skumma igenom boken Kommunikation i praktiken där man får väldigt bra och konkreta tips på hur man börjar, för vidare och avslutar ett samtal. Så himla stolt över mig själv! Så här kändes det inte alls förra gången vi spelade in. Men hade väldig tur med gruppen idag också där vi hjälptes åt innan och peppade varandra.

Däremot känner jag att mitt självförtroende till mitt spontana agerande när man ska umgås med klasskamrater inte är det bästa. Är man fler än tre har jag enormt svårt att ta plats och jag blir lätt tystare än jag egentligen vill. Det känns som att jag inte vet hur eller vad man pratar om. När jag blir sådär tyst så blir det också väldigt mycket svårare att ta ton. För det känns som att det blir avvikande och som att de andra blir förvånade, vilket ger mig en slags uppmärksamhet som jag inte är bekväm med. Jag trivs så himla mycket bättre med att vara två. Då kan jag ofta, om den andre visar intresse, prata på och våga fråga alla nyfikna frågor jag har.

Men. Jag tänker försöka lägga fokus på det som gått bra idag och unna mig en kväll där jag tar hand om mig själv. Med tanke på början av dagen är det precis vad jag behöver!

8 reaktioner på ”Videoinspelade samtal”

  1. Stort grattis Helena!!! 🙂

    Himmel du ska veta att du inte är ensam om den känslan..att inte klara av att ta sin plats vid fler är 3! Att känna att man blir en skugga av sig själv liksom.. den där avvikande känslan.. för mig blir det ett ofrivilligt utanförskap och
    det är exakt den uppmärksamheten jag med tycker är så färbannat jobbig/smärtsam och får mig att kånna skam inför mig själv… En känsla av att känna sig misdförstådd och misslyckad! Det gör att jag med jåmna mellanrum hellre håller mig tyst eller drar mig undan fast jag egentligen vill vara del av gemenskapen.. Då tycker jag livet är som svårast, i de situationerna och mina tankar blir som ett fängelse, en mur som hindrar mig att vara och visa vem som bor bakom den rädda..

    Jag behövde läsa dina ord idag, få läsa om att denna känsla är delad med flera så tack <3

    Kram Petra

    1. Fina Petra! Den känslan är jobbig, för som du skriver känner man sig inte som en i gemenskapen – som att man står utanför och ser på. Sen tycker jag det beror väldigt mycket på hur de andra agerar om jag känner mig inkluderad eller inte. Vissa slutar helt titta på mig när jag är tyst medan andra tar ögonkontakt när de pratar, vilket gör att jag känner mig med fortfarande.

      Vet inte riktigt varför grupper är en sådan svårt nöt att knäcka.Som du nämner känner man lättare skam mot sig själv i de situationerna och det gör för min del att jag känner mig mer sårbar.

      I dagens samhälle är det ju norm att man ska ta sig sin egen plats och inte att man har ansvar för att de som försvinner ska hjälpas fram. Något jag tycker är synd, det vore så mkt finare om människor hjälpte den som har svårare att ta plats.

      Tack för dina ord, hoppas vi hittar verktyg för att hantera dessa situationer i framtiden! Kramkram<3

  2. Vad roligt att det gick så bra! Jag är glad att vi slipper såna övningar samtidigt som jag kan tänka mig att de är nedrans nyttiga!

    Om boken är så bra som du säger så ska jag nog allt ta och beställa den!! Man kan aldrig få nog med tips!
    <3

  3. WOW! Vad bra! Hoppas att du är stolt! (:
    Sen känner jag ju igen mig i det andra, läskigt mycket.
    Skulle egentligen skriva detta i ett mail men nu blev det här – sedan jag upptäckte din blogg har jag känt mig mycket mer nöjd med mig själv, med min blyghet då! Det är så mycket pepp här. Ville bara säga, kram!

    1. Tack! Ja, jag är minsann stolt :).
      Åh, sådant värmer verkligen, för då betyder det att jag når ut med det jag vill! Så glad att du ser dig själv på ett mer positivt sätt – det tycker jag verkligen att du ska. Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *