Veckans utmaning v46 – 2012

Denna vecka ska vi ge oss ut i shoppningsvängen och be om hjälp i en butik. Jag kan själv tycka det är svårt och vissa dagar klarar jag inte av det alls. Men när det går är oftast förutsättningarna en högre energinivå och att mina tankar inte direkt går in i det negativa. Då tänker jag istället att den som jag ber om hjälp har det som jobb och uppfattar det inte som något konstigt. Tvärtom så gillar många att agera service – nästan ett måste när man har ett serviceinriktat yrke.

Mitt tips är att börja att fråga om något enkelt. Exempelvis vart någonting är i butiken. På så vis behöver man inte prata så länge eller mycket utan hela situationen är snart över och då kan man pusta ut efteråt. Känner man att utmaningen ska vara svårare kan man be om råd om något man tänker köpa. Jag brukar exempelvis fråga på Hälsokost om olika råd när det kommer till min hud och vilken salva de skulle rekommendera. Då kan man ställa lite fler frågor och samtalet blir längre. Oftast tycker jag sådant brukar vara ganska angenämt när man väl är igång, för de allra flesta jag pratat med uppskattar att man frågar och så är det fint att få råd.

Förra veckans utmaning då. Hur har den gått? Kändes det larvigt att dansa? Eller bara kul? Berätta!

Jag själv tyckte det var befriande och väldigt roligt. Innan var jag väl lagom pepp men under tiden och efteråt blev jag så mycket gladare och blev påfylld med energi. Eftersom jag brukar ha som vana att dansa för mig själv, både för att det är roligt och för att jag tror det gör mig gott, så har jag faktiskt fått en annan syn på min kropp och dess rörelsemönster. Jag gillar det bättre och har mer respekt för det. Något jag tror är jätteviktigt.

Förutom det så har jag faktiskt tvivlat en hel del på mig själv det sista. Känt mig dålig socialt. Även om jag vet att jag är en bra person och att den introverta och blyga läggningen är fin så faller jag ibland tillbaka i det jag alltid fått höra; att jag inte duger för att jag är tystare än andra. Jag kan inte tro att andra uppskattar mig när jag är ”för tyst”. Men det är naturligt att ha sådana svackor. Jag är glad att de faktiskt kommer mer sällan numera än förut. Det tyder på utveckling åt rätt håll! Berätta gärna hur ni mår och hur ni ser på er tysta och blyga sida just nu :).

 

4 reaktioner på ”Veckans utmaning v46 – 2012”

  1. Åh, lyxigt nog har jag redan gjort de båda utmaningarna i dag redan – i två olika affärer! 😀 Just att be om hjälp i affärer har jag sällan problem med. Och jag tycker att jag nästan alltid får god hjälp. Ibland blir expediterna lite väl engagerade i mig, det är lite sött! ^^ Men jag har fått öva, och det har nog med att göra att jag nuförtiden är lite stressad, och skyndar mig så gott jag kan. Då går det fortare att be om guidning än leta själv… 🙂 Men även för att jag då och då behöver goda råd om saker jag behöver men inte kan så mycket om. Och det är ju rätt trist att komma hem med prylar man inte är nöjd med. Att gå tillbaka för att byta något – det tycker jag är värre, det undviker jag gärna!

    Dansa är inte min grej, det kanske jag får jobba vidare på… 😉
    Ha allt gott. Kram! 🙂

  2. Åh, så himla bra att du redan kirrat dem och att det gått så bra! Håller med om att övning brukar ge resultat, faktiskt den bästa vägen till att bli bra på och känna sig bekväm med något :). Tycker det är himla bra att kunna fråga om råd om saker man behöver veta mer om för att kunna göra ett gott val, och som du skriver så är de ju oftast väldigt hjälpsamma och trevliga. Och att gå tillbaka och lämna eller byta tycker inte jag heller är att föredra, det är svårare situation.

    Ah, det kanske finsn något annat för dig för att öva på samma sak – med kroppsrespekt. Tänker att träning är en sådan sak och det är kanske där du kan öva på just detta :).

    Ha det fint! Kram!

    1. Får jag berätta den senaste be-om-hjälp-i-en-affär-historien? ^^

      Jag är inte så lång (eller rätt lagom oftast 😉 ), men inte lagom när jag inte når upp i hyllorna i affären liksom… Så jag kilade och letade redan på en lite längre person som arbetade där, hon i sin tur ringde på ytterligare en annan. Så den personen fick klättra upp i hyllan åt mig! 😀

      Han var väldigt trevlig och snäll, och sa att han inte skulle nämna att just det jag vill ha, låg även i en disk bakom min rygg, alldeles i lagom höjd…

      Vi skrattade lite åt det, sen gick jag iväg lite generad, men glad över så fin hjälp! 🙂

      Allt gott!

      1. Haha, vilken härlig liten anekdot! Så fint att du fick ett så bra bemötande och att ni kunde skratta lite åt det där med varan på andra sidan ;). Tack för att du berättade, det var fint! Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *