Läskigt

Idag har jag gjort något som jag alltid tycker är så himla läskigt och nervöst. Jag har ringt till en okänd människa. Efter att ha skjutit på det i flera dagar var det dags att ta tag i det. Och det gjorde jag, med pulsen på högvarv. Hjärtat bultande hårt mot bröstet.

Oftast är det jobbigast innan. Med alla föreställningar om allt, allt, allt som kan gå fel. Snubbel på orden, blackout i huvudet, förvirrning. Eller värst av allt, att den andre blir irriterad på en… Just innan känns alla orosmoln så himla logiska och verkliga.

Men jag ringde för att slippa ha orosknuten i magen längre. Skrev ner några stödord som skulle hjälpa mig på vägen. Med pulsen hög slog jag numret och dubbelkollade numret trippelt. Plötsligt svarade personen jag skulle prata med och jag lyckades presentera mig och det jag hade på hjärtat. På någon minut var samtalet över och jag dog inte alls av hjärtats hårda slag. Svimmade inte ens.

Inte denna gång heller!

Faktiskt så är det på detta vis det går för det mesta för mig. Jag är jättenervös innan och målar upp hemska scenarion. Men sen grejar jag det. Inte på bästa möjliga vis varje gång. Jag snubblar på orden och kommer av mig. Men det gör faktiskt inte så mycket. Personen i andra änden blir inte arg (och skulle den bli det är det faktiskt dennes energiförslut – går åt himla mkt mer energi till att vara arg och irriterad än att vara glad ;)). Det är okej att vara nervös och att oroa sig.

Och kom ihåg, man är bara modig när man är rädd!

6 reaktioner på ”Läskigt”

  1. Heja dig!

    Detta känns igen men för mig är det situationer mellan 4 ögon eller flera som kan vara utmanande.

    Ibland när jag ska göra en sak som gör mig ängslig eller galet orolig och nervös så händer det att jag ”drar” mig för att göra det.Hittar på ursäkter, hittar på något annat, undviker. Och det får vara helt ok ibland. Men som oftast gör jag som du, tar tjuren vid hornen och bara genomför det läskiga. Detta är jobbigare på sämre dagar men det känns ändå, som du beskriver, skönt och bra efteråt oavsett hur det gick.Oftast.

    Jag har en slogan som funkar som pepp: ”Nike- Just do it”!

    Kram bästa Helena och tack för din inspirerande blogg!

    /Petra

    1. Det är sannerligen en utmaning att ta sig ur alla undanflykter. För de är ju sköna för stunden men gör inget åt oron i magen på lång sikt! Det bästa är ju att bara ”görat” men det är lättare sagt än gjort, dock brukar man ju som du säger få igen det efteråt, något jag kände med samtalet igår – genom att oron släppt och man gjort något modigt!

      Så roligt med kör förresten! Hoppas du hittar stämman bättre nästa gång så att du kan få njuta fullt ut av att sjunga och vara med härligt folk!

      Kram tillbaka till fina du! /Helena

      1. ja, håller med, det är tufft att leva livet mellan varven av utmaningar! Jag blir glad och stolt när jag gör saker som är jobbiga men blir så otroligt tröt efteråt. Jag har en sådan period nu att jag är totalt utmattad på morgonen när jag vaknar och jättetrött efter skolan. Men idag ska jag på SPA och unna mig massage och värmebehandling så det kommer nog hjälpa! Vikitgt att ta hand om sig också och inte bara pressa sig hårt

        Ja, jag hoppas också på att hitta stämman bättre nästa gång! Oavsett så är det skoj att sjunga i kör igen så det blr nog bra!

        Kramis

        /Petra.

        1. Jag förstår att du blir trött av utmaningarna, könner igen mig i det jag med! Låter så HIMLA gott med SPA och få skämma bort sig själv, hoppas du har haft det underbart! 🙂 KRAM!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *