Att nöja sig med lite

Idag är det söndag och det märks både på kroppen och vädret att det är en riktigt slöardag. Vi bestämde igår att vi ska bege oss till andra sidan stan och sitta i en park och läsa boken vi läser tillsammans (Rik på riktigt). Inte mycket på schemat med andra ord. Helt enkelt en perfekt söndag.

Jag har tidigare alltid sett min benägenhet för att nöja mig med så lite som något dåligt och tråkigt. Man ska ju vara äventyrlig och spontan, lite rockn’roll ni vet ;). Och så har jag aldrig varit. Att åka till Liseberg är tex ganska ovärt för mig som är sjukt nöjd efter att ha åkt Balder en gång. Då är min kvot redan uppnådd! Så i många år kände jag mig som en partypooper som alltid sänkte alla andra som ville så mycket mer. Jag har fått höra att jag är tråkig så många gånger att jag jämställt mig själv med det ordet.

Men idag ser jag faktiskt den sidan av mig själv som en av mina bästa sidor. Det är så himlans praktiskt att bli nöjd av så lite. Faktiskt något jättefint! Jag är i princip aldrig uttråkad eftersom det är så lätt att göra mina dagar innehållsrika. Jag tycker de bästa dagarna är när man kanske har en max två saker inplanerade och där det finns tid emellan att återhämta sig framför en bra serie eller annat. Det är jättelätt för andra att berika mina dagar eftersom jag kräver så lite. Får jag ett brev på posten, ett trevligt sms eller blir bjuden på filmkväll tycker jag att den dagen varit levnadsvärd och fin. Den sidan av mig gör det lättare att glädja sig åt det lilla i livet, för det lilla för mig blir större och mer berikande än för de flesta.

Känner ni igen er i det jag skriver, med att bli kallad tråkig för att man nöjer sig med mindre? Berätta gärna om era erfarenheter!

Önskar er alla en fin söndag! Förhoppningsvis kommer det lite mer bilder senare idag 🙂

En reaktion på ”Att nöja sig med lite”

  1. Jag känner igen mig! Jag håller med! Jag skriver under! Det är underbart att nöja sig med det lilla här i livet för man är som du skriver lättroad och sällan uttråkad! Sen om andra tycker man är tråkig är ju tråkigt för dem! Vi lever ju inte för vad andra tycker är roligt tack och lov! 🙂

    Väl skrivet!

    Kram,

    Petra

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *