Orolig

Vill inte, vill inte, vill inte ha imorgon. Känner att kvällen kryper på och att morgondagens mastondontpass (börjar klockan 10 och slutar inte fören 12 på söndag) kommer allt närmare. De jobbiga känslorna från gårdagen har återvänt och jag är fylld av oro. Avskyr den här sidan av mig, som inte kan leva i nuet och måste börja oroa sig för morgondagen redan. Det förstör så himla mycket. Kan inte längre njuta av familjens sällskap utan sitter bara och stirrar igenom mitt jobbschema för att lusläsa vilka jag kommer jobba med och hur långt det är kvar tills jag är ledig flera dagar i sträck.

En tröst är åtminstone att det ”bara” är fem pass kvar tills jag är ledig fem dagar och ska bege mig västerut. Dessa pass är dock inte så korta, men det gör åtminstone att det inte känns som lika mycket. Passade också på att beställa tågbiljetter tills dess idag och då känns det bättre, som att resan kommer närmare och blir mer verklig.

Hur gör ni för att minska oro?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *