Kollegor och jobbets kärna

Ber om ursäkt för så kass uppdatering i bloggen. Har varit i väst och försök spendera så mycket kavlitetstid med favoritkillarna som möjligt. Nu dröjer det ett tag innan vi ses igen.

Idag har jag gått mitt första introduktionspass för mitt sommarjobb som personligassistent. Passet gick okej men jag känner mig fortfarande orolig i magen.  Jag tycker det jobbigaste med arbete är kollegor och känslan av att prestera inför dem. Kanske låter väldigt underligt för någon som inte tycker att det sociala är svårt. Men är man som jag blyg vet man att det oskrivna kravet på att vara social och pratsam med sina kollegor kan bli en stor börda. Inte för att jag inte tycker om människor. Men för att jag aldrig vet vad jag ska prata om och känner att jag inte duger för att jag är den som pratar minst.

Jag har alltid försökt kompensera det där genom att vara den duktiga som kommer ihåg allt och gör allt rätt. Men det blir så himla tungt att hela tiden sitta på spänn och inte kunna slappna av både på grund av det sociala och för att prestera rent arbetsmässigt. Och man blir lite skadad. För man glömmer bort det viktiga, varför man är där. För vems skull. Och det är inte mina kollegor, det är för de människor jag möter och tar hand om.

Idag försöker jag inte vara för hård mot mig själv även om det inte alltid lyckas. Jag brukar säga till mig själv att det inte är min sociala insats jag behöver vara stolt över på jobbet, utan det jag vill kunna känna efter en dag där är att jag varit kärleksfylld mot de jag tagit hand om och sett till deras behov, inte någon annans. Det är faktiskt det viktigaste när man jobbar med människor.

2 reaktioner på ”Kollegor och jobbets kärna”

  1. Hej!
    Hittade hit via blygamyran.se 🙂 Vill berömma dig för din fina hemsida. Jag pluggar psykologi och är själv blyg så jag vet hur det känns. Känner verkligen igen mig med det du upplever på ditt jobb. Jag brukar bara ta det lugnt (eller ja låtsas iaf…) och låta kollegerna ta första steget i början. De borde väl också ha förståelse för att någon är blyg, alla har väl mött blyga människor i sitt liv? Och en del arbetskollegor tycker säkert det kan vara skönt med någon som inte pratar så mycket, för att kompensera andras 24/7 prat. Sen får man göra så gott man kan vad gäller arbetsuppgifterna 🙂 Hoppas det går bra för dig!

    1. Hej! Kul att du hittade hemsidan och bloggen. Och tack 🙂
      Jag tycker också att människor borde ha förståelse för blygsel, det är ju väldigt vanligt och en känsla de flesta kan känna igen sig i. Brukar också tänka att det kan vara skönt för de andra att man inte pratar så mkt, det finns ju redan så många som pratar 24/7 som du säger. Tack! Jag hoppas också det : )

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *